Huvudet På Spiken

Klockan är tre på fredagseftermiddagen och efter två timmars plugg har kemisterna varit nere på Landala Torg och köpt godis. Solen skiner och alla är på gott humör trots de kommande tentorna. På väg tillbaks till vår pluggsal går vi förbi en stor lövhög. Jag stannar upp och tittar lite på den för att sedan skutta dit och hoppa lite i den. ”Vad gör hon” tänker de andra kemisterna lite skeptiskt när de ser att jag inte längre går med dem. Jag lägger mig lövhögen, och hinner knappt vända huvudet mot mina vänner förrän deras skeptiska miner bytts till glada skratt och de springer mot mig och lövhögen för att följa mitt exempel. Allt detta känns som en enda lycklig filmscen i någon vänskapskomedi, och trots alla undrande och lite överseende miner vi får av andra teknologer som passerar oss så fortsätter vi att leka i lövhögen, för vi kunde inte bry oss mindre.




Det var återigen dags att ta tag i pluggandet, men efter ytterligare två timmar bestämmer sig någon att det är dags att gå ut igen så de flesta av oss hänger med. Denna gång är det lövkrig som gäller och jag kan ärligt påstå att jag inte haft så barnsligt kul sen jag flyttade till Göteborg. Men lövhögen lockar också, och helt plötsligt ligger vi där igen, tätt intill varandra och värmer oss bland löven i den vackra men dock lite småkyliga hösteftermiddagen. Hela utestunden avslutas med en lek, och då vi går tillbaks för att plugga inser vi att det gått bra mycket mer än en timme sen vi gick ut. De som går förbi har sett ganska roade ut av våra lekar, för vi går ju ändå på en ”seriös” högskola, men vi har så roligt att vi inte kan sluta.

Lördagsförmiddagen spenderas bland Tolstoj, Strindberg, Charles Dickens, systrarna Brontë och andra storheter på Högsbos bibliotek. På eftermiddagen drar jag till Torpahallen, för vet ni vad? Göteborg tar emot SÄVSJÖ på hemmaplan! Är det inte otroligt! Så jag drar dit för att uppleva lite hemmakänsla, och den infann sig verkligen. På eftermiddagen/kvällen var det återigen plugg innan man drog hem och somnade utmattad i sängen.

Söndagen började med en härligt stor frukost på Chalmers, och sedan var det dags för plugg igen. Satt i en tyst läsesal när Rebecca hör av sig och berättar att hon är i stan! Så jag rusar ner till Avenyn för att träffa henne och det blir en kort men härlig stund i en gammal väns sällskap. Tyvärr måste hon åka alldeles för snart, och jag är återigen på väg till Chalmers för att plugga. Väl där ansluter jag till ett gäng som pluggar i mc2-huset, och det har nog det coolaste inredet jag sett. Man fattar hur skabbigt kemihuset är när man har suttit där inne!

Som avslut, några sköna kemikommentarer från helgen!

Ska du se Lady Gaga?! Ska du byta till BT också eller?

                                                Karin (?)

Vafan skriver jag?! Vilket svin jag är!

Lukas skriver fel när han skriver av bevis

En gång dyrkade jag upp glasskåpen på systembolaget i Gislaved med en glasspinne

                                                                                   Stig

Oscar: En oktaeder har ju åtta sider.
Jag: Ja precis.
O: På tal om det så drack jag det nyss.
J: En oktaeder?!
O: Nej en cider.

Jag och Oscar när vi bygger molekylstrukturer med pennor

Nej. Nej, jag har inte tid att diska. Eller tvätta och städa. Nej, jag har inget socialt liv. När man pluggar 13, 14 ibland 15 timmar om dagen så är det omöjligt. Nej, jag vill inte göra kemimuntan eller mattetentan. Är jag redo för det? Nej. Och inte heller för högskoleprovet. Nej, bra matvanor har jag inte hört talas om på åtta veckor.  Nej, att träna finns inte på schemat. Och nej, jag tror inga studenter har det jobbigare i skolan än civilingenjörer och läkare.





Oscar "bygger" tredimensionellt koordinatsystem
under en av många pluggstunder

9000 tjejer är många. 9000 GALNA tjejer känns som ännu fler. Det är lördag kväll. Ladies Night. Tjejernas tjejkväll. Tjejigare än såhär blir det inte. Skandinavium badar i rosa ljus, det delas ut gratis choklad i dess gångar och under kvällen underhåller några av Sveriges hetaste killar. Det kan inte bli bättre, och själv känner jag mig som en lealös geléklump då Martin Stenmarck, Brolle, Andreas Johnson, Måns Möller, Steven Simons och fyra olidligt snygga dansare intar scen. Jag vet att är jag passiv under showen så kommer jag att svimma av snyggöverdos, så jag klappar händerna, jublar och dansar istället. För jag tycker att Martin Stenmarck är världens snyggaste man, att Brolle och Andreas Johson ser sjukt bra ut och att Måns Möller är så rolig så att man smälter. Om sanningen ska fram så vet jag inte riktigt vad jag ska göra med mig själv under showen. Jag blir helt vimmelkantig av lycka och då den är slut känns det som att jag är lite småfull. 

Men även bra saker har ett slut. Showen är över, kvällen är förbi och en ny dag har kommit, men lite av den känslan som jag hade under gårdagskvällen finns fortfarande kvar. Så om ni ser någon trippa fram med ett leende på läpparna och med små rosa moln under sig, så är det jag.

Vad har mer hänt då? Jo…



Såhär fin utsikt kan man ha om man pluggar kemi på sjunde våningen i fysikhuset.

Var ute och gick för första gången sen jag kom till Göteborg. Hade nästan glömt hur olidligt vacker världen är





Såg en filminspelning på håll idag!





Såhär kul kan man ha när man skriver labbrapport...




Och jag och Frida klarade MATLAB!!

Återigen söndag och söndagsångesten som jag bara hört folk prata om men aldrig upplevt har dessvärre omfamnat mig. Kommer bli en jobbig måndag som bl.a. kommer innefatta förberedelser inför labb. Dock så hoppas jag kunna ta mig till barockens rep på kvällen, här ska det förhoppningsvis börja spelas fiol igen! Idag har jag inte jättemycket att dela med mig av, bara lite tankar som jag inte orkar sätta ihop till en väl flytande text, så vi kör det i punktform istället:

·         En pizzeria på Axel Dahlströms Torg gör nästan lika goda kebabpizzor som på Gatuköket i Sävsjö. Och jag älskar dem för det.

·         Lycka är att ha en chokladansiktsmask samtidigt som man tittar på historien om ”VÄNNER”

·         Köpte 10 stycken cd-skivor i ett paket (visste alltså inte vilka skivor) för 25 kr, och det fanns ett och annat guldkorn. Så värt!

·         En tacksamhetens tanke skänker jag till:
 - mamma, som av någon konstig anledning frivilligt städade min lägenhet
- några tjejer som hittade min plånbok och letade upp mitt nummer på eniro, allt inom 5 minuter
- och till Alexandra. Vet att det var av någon speciell anledning men kan inte komma på vad, haha. 

·         Har insett hur mycket jag kommer sakna alla på kemi när jag slutar. Och det är lite jobbigt.
     

·         Världen är väldigt liten.