Back in action!
Haha, jag är sämst. Hur svårt kan det vara att skriva ett par rader varje vecka egentligen? Tydligen jäkligt svårt eftersom jag inte klarar av det.
För en vecka sen åkte jag tillbaks till Göteborg för att möta våren. Eller ja, för att sitta inne och plugga för att klara vårens tentor, men jag låtsas att det är samma sak så mår jag lite bättre. Hade i alla fall ett härligt låångt jullov hemma i Sävsjö. Träffade alla mina kompisar, släkten och diverse andra känningar. Nu är jag som sagt tillbaks och jag är taggad till tänderna. Jag ska klara denna termin, den sista på kemiteknik.
På tal om skola och plugg, jag har funderat lite över begreppet ”smarthet”. Är den som är bäst på alla tentorna smartast? Eller den som är mest allmänbildad? Kanske är det den som bäst kan hantera andra människor? På något vis gör just ordet ”smart” mig lite illa till mods. Vi är alla olika, och har därför olika förutsättningar och möjligheter att vara just smarta. Vissa är väldigt duktiga på musik, andra kan hantera djur, några får femmor på alla tentor och vissa skulle vinna ”På Spåret” utan några som helst problem. Så, vad jag funderar över är vilken slags ”smarthet” som är mest värdefull. Är det att kunna lite om mycket, att naila varenda tenta eller att vara en fantastisk medmänniska? Jag antar att det är olika beroende på vilken situation du befinner dig i. På Chalmers exempelvis, då skiter ju examinatorn i om du är social eller inte. Han/hon kräver bara att du ska klara tentan, spelar ingen roll om du är ett svin eller översittare. Däremot, kommer denna person ut i arbetslivet så kommer inte dens beteende att funka. Då krävs det att man är social och kan samarbeta. Skulle du tävla i ”Vem vet mest?” så spelar det ingen roll om du har en Chalmersexamen, den kommer du inte långt med i tävlingen i alla fall. Och ska du skaffa hund eller har häst så skiter väl de i hur hög utbildning du har.
Funderar jag mer kommer jag bara trassla in mig i min egen tankegång, så nu får det vara bra för idag.
Dagens visdomsord
Lycka är att ha en stor, kärleksfull, omtänksam och släktkär familj i en annan stad.
/George Burns
