Huvudet På Spiken

I tre dagar har jag nu levt i min egna lilla värld av flyttkartonger, kaos och velande över möbler. Men nu är allt fixat. Min första lägenhet är inredd, och den är helt underbar. För det första, jag har ett riktigt KÖK. Bara det är värt att fira. För det andra, det enda rum som finns är så stort att jag lyckats göra det till ett vardagsrum och ett sovrum. Rumsavdelare: en bokhylla. MEN, det finns alltid ett sånt, jag kan känna lite ångest över att jag bor i en lägenhet. På min lista lite längre ner på sidan så skrev jag att när jag flyttar så kommer jag sakna ljudet av andra människor i bostaden. Där hade jag såå fel, jag bor kanske ensam, men det känns aldrig som det. På mornarna hör jag när folk går till jobbet, när folk duschar, och jag hatar det!

Igår gick jag för första gången till Hemköp som ligger runt hörnet. På en parkbänk sitter en man och när jag kommer förbi så ropar han på göteborska: ”Öh! Hallå! Du tappade nått!” Jag vänder mig om och försöker kolla vad det är, då säger han: ”Faaarten!”  Det första en göteborgare säger till mig är alltså ett skämt. Jag måste väl ärligt erkänna att jag trodde att den här överdrivna göteborgshumorn var lite av en myt, men det är det uppenbarligen inte!

Imorgon eftermiddag kommer jag bo ensam för första gången. Chokladmuffins och Beyond Retro står på schemat, kan nog bli härligt bra dag.